lördag 30 mars 2019

Bästa kvällen med den bästa ❤️

Hej det var nu ett tag sen jag. Bloggade här. Jag har en tjejkompis på besök över helgen från fredag till söndag ska hon vara här. Igår tog vi det lugnt men idag på kvällen. Så åkte vi till handen. För att spela bowling 50 tals bowling och äta gott sen efter det så åkte vi hem igen och nu tar vi det lugnt  tack för denna kväll bästa du ❤️❤️








måndag 4 mars 2019

Hur ska jag göra?

hej det var längesen man skrev här på bloggen, det har varit väldigt mycket. Som har hänt
Det som har hänt är att jag har fått ett nytt jobb. Och jag längtar till jobbet, men är orolig på hur jag ska fixa detta. För jag vill kämpa och jobba och klara detta. Utan att jag ska få min panik/ångestattack er,  mitt förra jobb fick jag bara ha i 3 månader sen försvann det jobbet men nu är det 1 årsatällning och jag ska fixa  detta.

Men sen är jag så himla orolig  hur jag ska göra jag bor ju med min pojkvän axel som ni vet och det är ett service boende, och jag är inte inskriven där  men han är det jag vill ha mitt eget liv med honom. Men hans familj behandlar mig och han som skit. Vi får inte ha vårat eget utan  att dom ska lägga sig i typ om vi vill börja träna nej det går inte m.m  och detta tar ju på våra krafter. För jag vill ju bo med honom. Men dom är så rädda att axels bostadstillägg försvinner om jag flyttar in på riktigt. Och jag får alltid skit av hans föräldrar, ibland kan axel säga saker som inte är sant heller, och det är med hans funktionsnedsättning som han har. Det är inget fel med det. Han klarar att städa diska tvätta. Laga mat som man ska göra. Men hans familj behandlar honom som om han är 2 år och han är 27 år  vi två mår lika dåligt. Jag vill bara ha min post hit och dom sa att det går och fixa och nu i 2  år så har det varit så här. Och jag inte får inte  ha min post hit för jag måste tydligen ansöka men man kan ju ha c/o adress men tydligen så får man inte ha det men dom berättar inte för mig dom berättar för axel. Men inte mig. Jag älskar axel, men jag får ångest/panikattacker varje gång när jag mår skit. Och det händer en massa skitgrejer hela tiden! Jag menar att jag aldrig får höra något  vad som händer med mig. Det är bara till axel. Han får höra men inte jag när det handlar ju om mig!!
Jag förstår inte och sen är det att jag och axel vill ha en liten kattunge här men det får vi inte för hans föräldrar. Plus hans godman. Pga att han har astma men så var det inte först när vi frågade till  hans godman då var det att det kommer inte kommunen gilla det sliter på lgh  bla bla sen  att deras pappa hatar katter/djur, och sen så var det ekonmiskt och sen helt plötsligt nej axel har astma, visst han har astma men han har aldrig känt av mina katter  hemma hos mamma och pappa, han har inte ens känt av våran granne som har katt och han har astma också  och det sjuka är att axel har alltid tyckt om djur. Han har varita nära hundar katter hästar m.m men han har inte känt av det heller.! Det är helst sjukt faktiskt. Jag vill ju bara att jag och axel ska leva bra tillsammans   Men vi får alltid ett nej! Men hur fan ska man kunna utvecklas som människa?? Om man inte får göra fel ibland eller få göra saker?  Hans föräldrar säger att det är jag Jannica som sätter grillar i huvudet på axel  och att det. Är jag som bestämmer i hemmet! Det är inte ens sant, och om axel blir sjuk så ska han gå till sina föräldrar för dom är läkare! Så ska han få gratis vård det funkar inte  han behöver riktig hjälp från vårdcentralen. Men det vill ju inte hans godman  m.m och hans godman är hans storebror. Och han ska bestämma hur axel ska leva!!! Det är ju helt sjukt  men nu ska jag sova så godnatt❤️